Onsdag.
Ljuva onsdag är över och i morgon är det torsdag. Jag är alldeles för pigg i huvudet för att sova, fast jag borde sovit för länge sen, Dessutom är mitt rum så varmt -som jag vet inte vad. Så istället för att sova har jag funderat och filosoferat =)
Lyssnat på vacker sömnig musik -mina garanteratsovalåtar, men inte ens de kunde ta knäcken ikväll!
Jag har funderat på mitt liv som varit och det liv jag har framför mig. Den senaste är ju tusen gånger mer upplyftande att tänka på så jag har lagt ner med tid på det=) Jag har funderat på det här med Island. Vi har varit här i 3 veckor och ska stanna 1år. Och det känns det bara bra. Absolut mitt största äventyr hitils!!! Tidigare har jag inte alls varit redo att lämna Stockholm mitt hem och min trygghet men idag finns den tryggheten inom mig- så att jobba som gymnastikcoach på Island kunde inte bli bättre och det kunde inte komma mycket mer passande i mitt liv.
Mitt liv innan jag kom till Island var också alldeles fantastiskt. Jag hade ett jobb jag älskade, umgicks mycket med underbara vänner, bodde i princip själv i en lägenhet på söder och tränade gymnaster på USM/ JSM/ SM nivå, ja så mycket bättre kan man inte ha det. Men ändå var det kryp i benen efter att få göra någonting nytt. Någonting annat. Någonting som ändrade min livssituation. Jag kände mig redo att komma ut i världen. Mina planer först var att jobba hela hösten och sedan resa på våren, kanske till australien england eller liknande, sedan blev jag sugen på att plugga till sjuksköterska. Dock ändrades planerna när jag hörde att de sökte friståendetränare på Island, så jag sökte och kunde inte bli mycket gladare när jag fick besked om att få komma till ön!
Gymnastik har jag sysslat med sedan -jag minns inte ens när. Min syster slängde runt mig på volter så fort jag kunde gå så att vara uppochner har alltid varit något jag älskat. Jag insåg ändå rätt tidigt, sådär runt 17 att jag började bli mer sugen på att bli tränare -eller satsa mer på dansen. Jag hade haft många tuffa år men jag bestämde mig en gång för alla att satsa en sista gång på gymnastiken. Det varade inte länge då jag slet av korsbandet och hade sönder minisken redan ibörjan av November. Idag - efter 3 operationer och 1år och 9 månader full med rehab så fungerar knät riktigt fint!
Så efter det att jag skadade mig så gick jag över helt till att vara tränare. Innan var jag tränare 1 gång i veckan, men gick snabbt till 3 och fick ansvaret i grenen fristående. Jag har alltid tänkt att det vore ju en dröm att kunna försörja sig på gymnastik -sin hobby. Men tanken har alltid slagits iväg av röster som säger att det går ju inte...
Men nu är jag här. På Island.
-Och har precis börjat jobba med mitt drömyrke.
Livet är underbart!
/Alice på is
Lyssnat på vacker sömnig musik -mina garanteratsovalåtar, men inte ens de kunde ta knäcken ikväll!
Jag har funderat på mitt liv som varit och det liv jag har framför mig. Den senaste är ju tusen gånger mer upplyftande att tänka på så jag har lagt ner med tid på det=) Jag har funderat på det här med Island. Vi har varit här i 3 veckor och ska stanna 1år. Och det känns det bara bra. Absolut mitt största äventyr hitils!!! Tidigare har jag inte alls varit redo att lämna Stockholm mitt hem och min trygghet men idag finns den tryggheten inom mig- så att jobba som gymnastikcoach på Island kunde inte bli bättre och det kunde inte komma mycket mer passande i mitt liv.
Mitt liv innan jag kom till Island var också alldeles fantastiskt. Jag hade ett jobb jag älskade, umgicks mycket med underbara vänner, bodde i princip själv i en lägenhet på söder och tränade gymnaster på USM/ JSM/ SM nivå, ja så mycket bättre kan man inte ha det. Men ändå var det kryp i benen efter att få göra någonting nytt. Någonting annat. Någonting som ändrade min livssituation. Jag kände mig redo att komma ut i världen. Mina planer först var att jobba hela hösten och sedan resa på våren, kanske till australien england eller liknande, sedan blev jag sugen på att plugga till sjuksköterska. Dock ändrades planerna när jag hörde att de sökte friståendetränare på Island, så jag sökte och kunde inte bli mycket gladare när jag fick besked om att få komma till ön!
Gymnastik har jag sysslat med sedan -jag minns inte ens när. Min syster slängde runt mig på volter så fort jag kunde gå så att vara uppochner har alltid varit något jag älskat. Jag insåg ändå rätt tidigt, sådär runt 17 att jag började bli mer sugen på att bli tränare -eller satsa mer på dansen. Jag hade haft många tuffa år men jag bestämde mig en gång för alla att satsa en sista gång på gymnastiken. Det varade inte länge då jag slet av korsbandet och hade sönder minisken redan ibörjan av November. Idag - efter 3 operationer och 1år och 9 månader full med rehab så fungerar knät riktigt fint!
Så efter det att jag skadade mig så gick jag över helt till att vara tränare. Innan var jag tränare 1 gång i veckan, men gick snabbt till 3 och fick ansvaret i grenen fristående. Jag har alltid tänkt att det vore ju en dröm att kunna försörja sig på gymnastik -sin hobby. Men tanken har alltid slagits iväg av röster som säger att det går ju inte...
Men nu är jag här. På Island.
-Och har precis börjat jobba med mitt drömyrke.
Livet är underbart!
/Alice på is
Kommentarer
Trackback
