Alice på is.

14 Januari.
Ringer det någon klocka?
Nej inte för mig heller. Så det är bara en helt vanlig torsdag trots att just denna dagen aldrig kommer åter.

Jag drömde något konstiga drömmar inatt. Om ett landställe högst upp på ett berg, för att komma dit var man tvungen att ta både båt och linbana. Och du var där. Och fler andra var där. Vi hade roligt och skrattade mest hela tiden. Vi flög lite också. I en helikopter, jag körde och det gick fantastiskt fint. De spelade in en film precis där vi skulle bo. Bara män. En mansfilm.

Jag drömde hur jag kröp upp i din famn. Den var trygg varm och härlig. -Precis som den brukar vara.


-----------------------------------------------------

Igår var jag babysitter till Vilma. Det gick helfint. Hon är världens sötaste.
Jag tittade lite på svesk Tv och kom underfund med -än en gång vilket härligt liv jag lever.
Jag märkte när jag var i Sthlm att jag var mycket mer stressad. Att allting behövde hända hela tiden.
En stilla minut eller lite egen betänktetid fanns det inte tid till.

Här på Island har jag tid till att bara hänga med Alice. Trots att jag är i ett hus fullt med människor så kan jag stänga in mig på mitt rum och ha tid för mig själv. Det är en helbra blandning för mig. För jag är en sällskapsjuk människa. Jag vill sällan vara ensam. Jag avskyr att vara ensam, men jag behöver få vara själv ibland.
Så det är alltså helt perfekt för mig att bo här.
Sen talade vi häromdagen om våra möss som jag är livrädd för. Men jag kom på att man kan ju faktist inte få allting här i livet. Så om jag skulle få välja -ha ett roligt socalt liv i ett halvfräscht hus, eller -att bo i ett flott hus med tråkigt socialt liv. Så skulle jag ju absolut utan tvekan välja att det första alternativet.

Nu har jag saker att göra. Planen för idag ska inte behöva spricka redan på första punkten.
Sjaumst!